Riksförbundet Sveriges Filmamatörer (RSFA) bildades 1940 av tre filmklubbar: Stockholms filmamatörer (SFA), Fotografiska föreningen och Malmö Fotoklubb. Vid första sammanträdet tillsattes ett arbetsutskott med greve Lennart Bernadotte som ordförande. Utskottet skulle dra upp riktlinjer för hur riksförbundet skulle fungera som sammanhållande organ för filmklubbar över hela landet. Offentliga visningar skulle ordnas. Utskottet skulle även ta kontakt med liknande nordiska organisationer för att etablera ett nordiskt samarbete samt hålla sig ajour med internationell verksamhet. Stadgar för förbundet antogs vid första styrelsemötet i maj 1940.

Under åren 1948-1954 hade förbundet en nedgångsperiod. Lennart Bernadotte hade flyttat till) Mainau och avsagt sig ordförandeskapet. Det var svårt att hitta en ersättare. På årsmötet 1955 diskuterades hur man skulle få fart på verksamheten på nytt. Man föreslog även namnbyte till Sveriges Filmamatörers Riksförbund (SFAR).

Tävlingen Svensk Smalfilm hölls första gången 1957. Tidigare var det Fotografiska föreningen som inbjudit smalfilmare till en rikstävling men nu beslöt man att denna tävling skulle drivas inom förbundet. 1959 började man dela ut priset ”Den vita hinden”, gjord i svenskt tenn, till årets vinnare i den svenska smalfilmsfestivalen. Numera har man ett bIlligare pris, som går under namnet ”Film-Viktor”. Det mest lämpliga bidraget i denna svenska smalfilmstävling tas sen ut för att representera Sverige vid Nordisk Smalfilm och

UNICA (den internationella organisationen). Den svenska smalfilmsfestivalen brukar nu hållas i februari-mars, den nordiska i maj och den internationella oftast i aug-sept. Platserna växlar men den svenska festivalen hålls numera i Stockholm.

Från början av 1960-talet och många år framåt var Bengt Söder, StockhoIm, ordförande i förbundet. 1963 var ett uppsvingens år. Medlemsantalet ökade från 14 till 25 klubbar. En ungdomssektion inrättades. 1965 bytte förbundet åter namn, nu till Sveriges Smalfilmsförbund (SSF). Man hade även tagit kontakt med studieförbund för att börja kursverksamhet.

Från våren 1973 till okt. 1981 var styrelsen förlagd till Göteborg. Ordförande var då Erland Nordenskiöld. Under 1970-talet började SSF få bidrag från Kulturrådet för sin verksamhet. Det har man fortfarande. Innevarande år, 1985, fick man ett bidrag på 54.000 till den centrala administrationen.

Informationen till medlemsklubbar skedde först genom utskick i stencilform och efter 1959 ett hektoferat blad ”Smalfilmsnytt från SFAR”. 1970 kom tidskriften ”Svensk Smalfilm”. 1976 började lokalavdelningen ”Värmlands Filmförbund att ge ut tidskriften ”Filmkrets”. De erbjöd sig att mot annonsavgift upplåta ett par sidor i tidningen för SSF. Årsmötet 1979 beslöt att man på försök skulle låta informationen gå via “Filmkrets” till medlemmarna. 1978 bildades Svenska Filmfrämjandet. På årsmötet 1981 bestämdes att Svenska Filmfrämjandet och SSF skulle slås samman. Det nya namnet blev Sveriges Film och Videoamatörer och styrelsen skulle vara stationerad i Stockholm.

Uppdatering förväntas komma från Historiegruppen

Alla namn genom åren:

1940 – 1955 Riksförbundet Sveriges Filmamatörer (RSFA)

1956 – 1964 Sveriges Filmamatörers Riksförbund (SFAR)

1965 – 1980 Sveriges Smalfilmsförbund (SSF)

1981 – 1994 Sveriges Film och Videoamatörer (SFV)

1995 – 2021 Sveriges Film och Videoförbund (SFV)

2021 –          Sveriges Filmförbund (Sfilm)

Sfilm består av en styrelse som arbetar ideellt och vi välkomnar alltid fler krafter i vårt lag. Om du är intresserad av film, vill göra en god insats för vår sak, mejla kort om varför du tycker det är viktigt och roligt att vara med oss i vårt arbete.