Torsdagen den 14 september
På Bio Mauritz, Filmhuset
Känslan av då- och nutid är påtaglig efter filminstitutets biodistribution. En timmes visning av kortare inslag ur åtta arkivfilmer med premiärår från 1926–2008.
Filminstitutets Clara Gustavsson välkomnade alla med en introduktion av digitaliserade klassiska filmer blandat med okända guldkorn som skulle komma att visas i Mauritz salong.
Med representanter från biografer och skolor på plats skulle nya möjligheter öppnas, för de äldre filmerna, att framöver kunna visas på biodukar över hela landet.
Upplysning om digitaliseringsprocesser var en naturlig del av lanseringen. Filminstitutets Magnus Rosborg berättade bland annat om hur han arbetat med att digitalisera filmen ”Till österlandet” från 1926, en filmatisering av Selma Lagerlöfs bok Jerusalem. Han beskriver en utmanande process där hela 3/4 delar av filmen saknats. Varpå han bland programblad och manuskript i filminstitutets arkiv forskat fram berättelsen som i den digitaliserade versionen nämns i text mellan de lösryckta fragmenten av rörligt material.
Filmarkivarien Jörgen Viman presenterade filmen ”Det brinner en eld”, regisserad av Gustaf Molander, från 1943. Och nämner att ljuset i denna film, som spelats in mitt i rådande krig, behövts arbetas på länge i och med det mycket mörka originalmaterialet. Kring filmkritikernas respons berättar Viman att filmen i Sverige mottogs väl medans de i Norge uttryckt sig mindre positiva med hänvisning till filmens romantisering av krig.
Med Folkets Bio som distributör presenterades ett barnfilmspaket med ursprung i 16 mm format.
Clara ställer en fråga kring hur dessa filmer, som haft premiär på 1970–80 talet, nu i ny digitaliserad form kan tas emot av dagens generation?
-”De kan väl roa”, uttrycker tecknaren Olof Landström kring de filmer i paketet som han och regissör Peter Cohen skapat tillsammans.
-”De behandlar ju inga stora frågor precis…” fortsätter Landström varpå en tystnad uppstår medföljt spridda fniss i salongen. Publiken håller inte helt med, berörda över det visade klippet från den animerade filmen Kalles klätterträd.
En pojke vaknar där upp i sängen och berättar att det är hans födelsedag och att familjen därför snart kommer att komma in. Han kommer då låtsas sova berättar han. Strax därefter kommer familjen på tre Insjungande med tårta och presenter i hand. Efter att paketen öppnats inleds fotograferingen från flera vinklar, igenkänningen är stor.
Som en av sex filmer i distribution av Filminstitutet presenterades ”Min store tjocke far”, regisserad av Kjell-Åke Andersson, från 1992. Andersson berättade på plats om casting processen av sonen som i visat utklipp trots sin unga ålder kör traktor. Hans far, spelad av Rolf Lassgård, är runt magen fast knuten i ett rep kopplat till traktorn och sätts i spring när sonen gasar på.
-”Denna film hade inte fått spelas in på samma sätt idag”, reflekterar Andersson och fortsätter -“Lassgård satt fast på riktigt och hade verkligen kunnat skada sig ordentligt om han ramlat och dragits efter traktorn.”
Den goda kvalité som filmerna besitter efter digitaliseringen imponerar representanter till filmerna på plats och via länk.
Värdet av att låta dessa äldre filmer möta dagens publik i hela landet lyfts upp under timmen där möjligheten att boka filmer till sin biograf eller skola, omnämns med värme.
Ungdomsfilmen ”farlig frihet” från år 1954, i distribution av Klubb Super 8, behandlande det sociala arvets betydelse och ”Tjenare kungen” från 2005 i belysande av punken, gavs som goda förslag på filmer att visa i skolor.
Upplevelsen är att intresset för äldre filmer ser ut att finnas och betydelsen av digitalisering för att bevara filmskatten inför framtiden värderas högt av filminstitutet som även besitter den kompetensen som krävs.
Skrivet av; Maria Påhls
Bilder tagna av: Kristina Sundstedt och Maria Påhls
